Pregnant man

Såg en dokumentär igår som jag inte riktigt kan ta ställning till.
Den hette "Pregnant man" och var en av få dokumentärer som jag inte kan ta ställning till vad jag tycker. Historien känner väl de flesta till, en man som föddes som kvinna blev gravid och födde en liten söt dotter. Det som förvånade mig mest kanske var hur öppet folk uttrycker sitt hat, ganska skrämmande. Jag tror säkert att den lilla flickan kommer växa upp i en kärleksfull familj och att allt kommer gå bra för henne. Men det som gör att jag inte vet riktigt vad jag tycker är följande:
Oskar och jag pratade om det och han satte ord på det jag tänkte. Att en kvinna kan vara född i "fel" kropp köper jag helt. Har inte heller något som helst emot homosexuella utan tycker kärlek är vackert i alla dess former. Men så kommer jag till "men:et"! Om hon kände att hon var en man och vill leva som en man, då blir det lite fel när han gör det mest kvinnliga av allt (i min mening) nämligen föder ett barn. Det är på den punkten jag blir lite kluven, kvinna man kvinna man. Äh, vem är jag att dömma? Jag dömer inte heller det var bara min reflextion.
Peace & Love
Godnatt!

Alfred & Ines

Det är så häftigt, Linda och jag fick barn nästan samtidigt.

Lilla Alfred och lilla Ines, född 7 oktober och 28 november.

Tänk så mycket roligt vi ska göra tillsammans. Inte nog med det, Lena fick Kalle i juni och Anso väntar tillökning i sommar. Ett gäng polare som får barn (nästan) samtidigt, de i sin tur blir förhoppningsvis lika fina vänner som vi. Ser ut som en bra början för Alfred och Ines, eller hur?

Lilla Alfred

Här är Alfred 6 veckor gammal, redan jätte stark i nacken. Han bara är så söt och mysig, tänk att jag fick uppleva det här en gång till. Jag njuter av varje sekund för jag vet att tiden går så fort.

utan mobil

Inte nog med att jag tyckte att julshowen var sådär, min mobil gick sönder där.

Min väska ramlade på golvet och när jag tog upp den så var mobilen paj (ngn har förmodligen trampat på den).

Efter att ha varit utan mobil nu 3 dagar inser jag hur otroligt beroende man är av den lilla manicken. Jag har ju inte ens en vanlig väckarklocka längre, så det blir lite problem med att hålla tider. Inga sms som piper, så tyst och tråkigt..haha hur blev det så här?

Har beställt en telefon av en kille på blocket, vi får se hur det går. Med min otur så står jag där med lång näsa, fattigare och fotfarande utan telefon.

Dagen efter..

Här sitter jag i soffan morgonen efter min efterlängtade "gå ut igen" debut. Ser kanske ut som det blev en hård kväll, men icke sa Nicke.

Jag var med mina kära kollegor på julshowen..aaaaahhh. Super trevlig innan vi slussades till den gigantiska julshowen. Ett klockrent koncept, det måste jag då berömma Martinus (skaparen) för men dra åt fanders så tråkigt. Kanske inte så jätte bra att gå ut för första gången 11 månader och hamna på Ålandsfärja gånger hundra partajet. Vi satt vid ett VIP-bord nära scenen, hann ta en tugga innan Janne "Loffe" Carlsson drog igång. Då försvann min matlust (fast det hade den nog gjort i alla fall vid tugga nr 2). Herre min skapare, gubben tjänade pengar på att stå på scen och dra så dåliga skämt. Jag kunde inte ens låtsas skratta och det brukar jag verkligen göra för att vara hövlig. Som tur var så dansade jag med Malena till Eldkvarn, det blev min höjdpunkt. Ju längre kvällen gick så växte och växte mina bröst, tillslut så tänkte jag att kommer någon och kramar om mig nu så SPRICKER dom!!!

Jag måste erkänna att det kändes så otroligt oviktigt för mig att vara ute, och vinet jag längtat så efter smakade inte alls lika gott som jag trott. Jag gick hem till det som betyder något för mig, och med det så krympte även mina bröst. Kvällen slutade före 22 för min del, en ganska pinsam debut =).

VARG

Nu är "little Alfred" 2 månader och jag har redan börjat jobba lite igen.
Igår var första gången jag jobbade och var borta i över 6 timmar. Hade ångest innan, kändes så taskigt att lämna Oskar och Alfred. Men allt gick bra, skönt.

Jag var ute på ett jätte roligt jobb för tidningen LAND. Reporten kom upp från Stockholm och jag hade inte så stora förhoppningar på att vi skulle få se ngt, vi skulle nämligen spåra upp den ryska vargen. Men fel hade jag, med professionell hjälp så lyckades vi spåra inte bara den ryska alfa hannen, även hans alfa hona och tre valpar. Vi följde deras färska spår länge efter en igensnöad skogsväg. Vid varje vägkorsning hade de markerat revir, så häftigt att få se och få berättat hur vargar funkar. Vi fick även se en slagen älg som vargarna hade dödat någon vecka innan.
Ngt som jag inte kunde undvika och tänka på var hur långt ifrån "ursprunget" våra hundar är. Man blir ju nästan äcklad av små hundar som struttar omkring i kläder, ja inte äcklad av hundarna utan människorna. Hemma här har jag intagit positonen som alfahonan, Buskis åker kommer inte upp i soffan!

Ett mirakel..mitt mirakel.

Jag får återigen be om ursäkt för att mina inlägg är minst sagt sparsamma.
Men nu så är det så att jag bara sitter och småflinar om dagarna, glömmer bort tid och rum.
Idag är han 2 veckor gammal, min lille son. Jag är helt fascinerad över att man kan älska någon så mycket, hur kan det komma sig att kärleken räcker till för alla?
Jag är så lycklig över lille Alfred, här är en liten bild på oss.

Två funderingar!

När jag ändå är inne på "städteamat" så har jag lite fler funderingar.
Hur gör alla andra för att hålla fint, är det var sak har sin plats som gäller eller?
Veckostädning från golv till tak? Mina grabbar får hjälpa till när det är dags att städa deras rum, men efter ett par dagar så ser det ut som man slängt in en granat i en ufflåda!
Nåja, nog om detta.
Den andra funderingen jag har är:
Hur många cm kortare blir man på en dag egentligen? Jag lovar att när jag sätter mig i bilen på morgonen får jag ändra om backspegeln. För att sen efter jobbet återigen ändra på den för då ser jag inte bak, är för kort.
Jag fattar väl att man inte växer, men ryggen borde sjunka ihop rätt mycket på en dag. Bara jag som tänkt på det? Förmodligen.

Ordning & reda..

...löning på fredag!

Hua tänk om det var så, då skulle jag vara fattig!

Är det bara jag som efter att ha rensat garderoben och gått igenom högen på golvet upptäcker en nästan ny garderob. För där ligger tröjorna och kjolen och byxan som varit borta så länge så den försvunnen ur minnet.

Det kan ju dyka upp mindre trevliga saker oxå när man städar, frukter som inte ens bananflugorna vill titta åt. Jag är glad att rent hus inte ska göra ett program om mig, jag är även tacksam för att man sällan får "spontana" besök. Det skulle jag egentligen tycka var super trevligt, men man tycker alltid att man har lite för rörigt. Fast jag har blivet bättre!!

När jag var yngre och bodde på Sj-kåkarna och ngn ringde och sa att de var på väg så kan jag lova att all disk for in i ugnen.

När jag skulle flytta från Sj-kåkarna så skulle jag få bärhjälp av en man som vi kan kalla Halvar. Vi skulle byta tjänster, han bar åt mig och sen skulle jag hjälpa honom att städa ur sitt hus. Men efter andra byrån som de konkade iväg på så ändrade han sig (av någon konstig anledning =), någon städhjälp ville han nog inte ha. En lunch blev bättre, dåligt betyg till mig.

Pink Floyd och andra tankar.

Tittade på dokumentären om Pink Floyd (som var jätte intressant!) härom dagen.
Under programmet så pratade de lite om en hund som de hade haft med på en skiva, en Borizio.
Jag har själv både trevliga och mindre trevliga erfarenheter av den rasen. Tänkte skriva om den mindre trevliga.
Jag hjälpte en dam med sina hundar under en hundutställning på Långnäs för en herrans massa år sedan. Damen i fråga är en aktiv hundmänniska och lever mer eller mindre för sina hundar.
Innan hennes hund skulle in i ringen och bli bedömd så skulle jag gå och rasta den. Det var en söndag.

Jag tog med mig hunden och gick lite bland buskar och träd ute på parken så hunden skulle kunna göra sina behov. Rätt vad det är så slänger sig hunden ner och börjar rulla helt förbrilt. Jag får dra med mig hunden och upptäcker att hunden rullat sig i skit...människoskit!!! Det var väl ngn fyllskalle som blivet dålig i magen på väg hem från parken kvällen innan och lämnat ett såsigt avtryck efter sig.

Jag sprang till damen och var helt förtvivlad, hon sa bara ta hand om det där NU! Tiden var knapp och jag sprang och försökte tvätta bort avföringen. Jag tror varken förr eller efter att jag känt en sån vidrig lukt. Där satt jag och hulkade och försökte ta bort skit från en gigantisk hund, not funny. Sånt sätter sina spår som ni kan förstå. Ja det var min koppling till Pink Floyd, bajs och elände.

Tack!!!

Snälla Marie för svamparna jag fick av dig!
Jag kan lova att det blir svamp på menyn i flera dagar nu.

KRAM

Amelia

Hoho, idag kom Amelia ut med ett nytt nummer.
Jag har fotat för dom i det nummret, på Åsa Jinder.
Så roligt att de drog på bilderna, det blev jätte bra..4 bilder varav 2 stora =)
Nu är min hemsida oxå klar, www.alverhag.se

Svampj-ar

Jag bara älskar kantareller, gula. Det bästa som finns är att få smörsteka kantareller och ha på en hårdbrödsmörgås (med leverpastej), då njuter jag!
Jag förstår att man inte gärna delar med sig svampställen, det är ofta superduper hemligt. Så jag tänkte att jag får helt enkelt hitta mig ett eget svampställe. Alla andra hittar ju MASSOR av svamp, så varför skulle inte jag kunna hitta ett ställe?
Sagt och gjort, i söndags for jag pappa och Oskar ut på svampjakt. Vi hade hört av en stugägare att skogen där var full med svamp. Efter en kort stund så hittade Oskar 2 kantareller och hoppet steg, yes det finns gulingar här. Jag vet inte om jag blev ivrig i mitt letande för vips så var jag lost. Jag vet inte riktigt hur länge jag gått omkring, kanske 20 minuter. Trodde ändå att jag hade koll vart jag var, vilken riktning jag skulle gå för att komma till bilen. Men icke, jag vandrade längre och längre in i skogen. Timmarna gick, jag ramlade stup i kvarten och jag såg att skymningen inte var allt för långt bort. Skogen blev tätare och tätare och jag började få PANIK. Jag skrek och grinade vid det här laget. Vad fasen skulle jag göra när det blev mörkt? Jag var blöt av svett, inte så bra att höggravid traska omkring i de terrängerna!! Jag kände hur sammandragningarna blev värre och värre.. På något vis så tänkte jag att jag måste hitta en öppnare yta så att ev en helikopter kunde hitta mig. Efter en stund så såg jag ett kalhygge., som bara måste ha ett traktorspår någonstans. Hittade det gamla spåret och följde det, gick över myrar och var helt förtvivlad. Sen såg jag ett tak långt borta på en ladugård, då blev jag lugn. Jag tänkte att jag skiter i om det står öde, där kan jag spendera natten, jag slår in ett fönster helt enkelt. Men till min lättnad så såg jag att det fanns ett hus brevid. Ingen var hemma men jag följde vägen och hamnade sen på den rätta frusvägen. En 2 km prommenad ledde mig sen till bilen. Då låste jag upp bilen och tog min mobil och ringde efter Dan som letade efter mig med Oskar. Sen så satt jag mig helt utmattad på marken. Sekunderna efter kom Oskars föräldrar i världens fart med bil och kom och kramade om mig. Jag bara grät, så otroligt skönt att slippa skogen. Stefan och Oskar ringde SOS som redan hade skickat ut en polisbil och hellikoptern skulle skickas iväg och avblåste sökandet..

Vilket jäkla skogsäventyr, och tror i jag hittade kantareller?? Inte en enda j-a kantarell.

Utställningen..

Blev en succé, det kom folk och alla verkade nöjda. Hur roligt som helst, jag kan knappt fatta det. Jag blev verkligen rörd, min familj, mina vänner och en massa andra kom. Super roligt att ha utställningen med tre andra fotografer. Vi fick jätte bra uppmärksamhet av media innan, ovant att bli intervjuad på TV och bli fotograferad. Men super nyttigt verkligen, nu förstår man hur de jag fotar ibland måste känns sig. Det är inte så roligt att bli fotograferad, jag blir rätt obekväm.
Foldrarna med en kort presentation av de härliga familjerna jag fotat blev uppskattad, jag ska trycka upp ett 30-tal i nuläget. De kan vara till stor hjälp för många, så det känns så bra att mitt budskap når ut. En extra rolig sak som hände på visningen var att min stora syster med familj och storebror som jag inte träffat på länge kom till Bollnäs. De hade kört från Västerås och överraskade mig. Jag blev så otroligt glad!!

En liten undran..

Tog mig en tur lite hastigt och lustigt till Gävle ikväll. Tanken var att gå och shoppa lite i godan ro. Men klockan blev efter fem innan jag var på väg. Väl framme sprang jag runt som en yr höna och överblickade sortimentet och sen så stängde de. Så tomhänt for jag norrut igen och mot mitt Bollnäs.
Återigen så slås jag av en tanke som slår mig varje gång jag åker på E4:an. (och alla andra vägar med stängslet emellan vägbanorna.) Hur kan det komma sig att när det blir 2-filer så gasar bilarna på hur mycket som helst! För att sen när det blir enkel-fil igen så saktar de ner och kör inte ens 90 på en 110 km/h väg. WHY???? Jag höll på bli tokig ikväll, jag uppmuntrar inte till fortkörning om än jag kör för fort för det mesta. Men kör 110 i alla fall när det är det, för ni kan bevisligen göra det när det är två körfält.

Vart tog murran vägen?

Japp, då var man där. Har kommit fram till stadiet då jag inte längre kan se min egen murra.
Magen är för stor, så trimningen ligger i träda. Jag bara känner mig så sexig..NOOOT.
Inte nog med att jag numera verkligen ser ut som Barbamamma, med ben som stockar och det bara måste skvalpa av mig när jag går (så mkt vätska i kroppen). Råmjölken kommer ibland, så nej tack ingen bröstberöring! Åsså puppan, har gjort några tappra försök att raka mig på känsla. När man sen känner efter hur det blev så blev det ungefär som en leukemipatient kan bli när de börja tappa sitt hår..det blir fläckvisa punkter kvar. Usch, vilken hemsk jämförelse, men ni förstår va? Sen hörde jag en inspelning som min käre sambo har gjort..PÅ MIG NÄR JAG SNARKAR! Fy fan! Inte är man längre en pudding, utan en fläkvis behårad snarkande jätte kvinna.
Så ni får ursäkta mig, det är ett mirakel det som händer i mig och visst är jag tacksam. Men att vara gravid känns lite överreklamerat och för puttinuttigt. Verkligheten gör sig påmind.
Men jag vet om några veckor så kommer det vara mödan värd och vips så är allt det onda bortglömt.

Jag skäms!!!

Förlåt förlåt att jag inte skrivet på så länge. Jag tänker på saker jag ska skriva om på bloggen varje dag, men...

Håller på att fixa med det sista inför vår fotoutställning. Det har verkligen varit jätte roligt, vilka öden och vilka fantastiska människor jag träffat. Jag är så glad att de ställt upp som mina "modeller". Det är enkla bilder egentligen, men jag hoppas att de kommer att väcka en eftertanke. Det är så roligt för de har hört av sig från Söderhamn och vill ev ha min utställning där med. Föräldrarna till barnen har skrivet så fina mail till mig med en liten historia om sitt barn, ska trycka upp det i foldrar.

Lägger med en bild på Andrea med sin Cornelia. När Cornelia är i bärsjalen blir Andrea en lejoninna.

Rockweekend

Är tillbaka på jobbet efter en mycket bra helg. Rockweekend i Kilafors blev en succé!!!

Wij

Tog oss alla med storm, tänk vad en röst och en gitarr kan göra underverk.

Solweig

Det är inte bara på oss människor som de gamla namnen kommer tillbaka, även på djuren.

Här är en ball hund som jag fotade för några dagar sedan, en riktig bulldog som heter Solweig. Hur söt som helst!!!

Apropå namn, idag efter att ha varit och fotat Heidi Melton vid Voxnabruks kyrka så slog det mig. Det är givetvis på kyrkogårdar man ska leta efter fina namn, hittade flera stycken i Voxnabruk. Hur många har hört namnet Minny förr? Det låg då en dam begravd där med det namnet. Men nu så har ju vi förmodligen namnen klara redan, Elsa eller Kalle. Men vem vet efter några rundvandringar på kyrkogårdar så kanske något bättre dyker upp? Bisarrt men varför inte?

Små smultronställen

Ikväll har jag varit på snabbvisit vid Freluga trädgårdscen för ett fotojobb.
Gud så mysigt det var, trots att det regnade lite. Det var ca 500 personer där med egna stolar och picknick. Hur mysigt som helst!!! Nästa söndag ska jag dit i alla fall med mina nära och kära, som jag ska njuta!

Mor & Son

Världens vackraste Lena och världens vackraste Kalle.

Min son i tidningen

Inte nog med att jag gruvade mig lite för att bilden skulle komma i tidningen...fel blev det oxå.
Wilmer är 7 år, snart 8 år och inget annat.

Snart fri..

Jag blir så irriterad!!

Bloggar är ju ett kapitel för sig.
Jag kan inte bestämma mig för vad jag tycker, jag tar det inte på så stort allvar i alla fall
Jag läser några andras bloggar till och från oxå, några lokala några helt okändas. De okända har oftast samma intressen som mig (foto, inredning mm) så därför har man hamnat på deras sida.
Men nu är jag grymt irriterad på en bloggare! Jag tycker det är så fult att skriva illa om folk i ens närhet. Krypterat ibland, men ändå så alla fattar. Barnsligt som fasen att få ut sin "lilla hämd" på nätet istället för att ta tag i det. Det mesta är rosenrött och skimmer, men så kommer de där små fula sakerna. Fast å andra sidan så brukar sånt slå tillbaka och genomskådas för det mesta.
Nu är det sagt, så det så!

Dilemma

Min kollega Bojan (som har hand om familjesidorna) ville att jag lämnade ifrån mig bild på mina barn. Det bara känns så konstigt att det ska stå son till bla bla bla och sen foto: Anna Alverhag, kommer ju se jätte konstigt ut. Vi får se hur jag gör, här är den tilltänkta bilden i alla fall, min söta son Wilmer.

Så här blev dagen..

Det började med "kajräddning" och slutade med bilbomb, däremellan lite kronprinsess jakt.
Ja vilken dag, man vet aldrig vad som kan hända, men går dagen var lite extrem måste jag säga.
Det började som sagt med en kaja som fastnat, jag träffade samme brandman lite senare i ett helt annat ärende.
Sen var det jobb om asfalt och folk som blivet lurade av ett fuffens företag. Sen fick vi åka och försöka hjälpa en dam som fått ett paket som inte tillhörde henne som hon fått på posten. Kändes lite dumt att göra en artikel om det, då vi som var lite yngre genast såg att paketet var ett "Tradera" köp. Så jag hittade rätt på ägaren som bodde på samma gata fast längre bort. Sen hann jag redigera några andras bilder när de kom och sa
-KRONPRINSESSAN står utanför torgboden.
Så då blev det lite jakt, eller vad man nu ska kalla det. Snarare så tyckte vi att det var lite pinsamt att leta efter henne, papparazzi fotografer är vi då inte.
Vi förstod att hon var inne på Team Sportia, då en säpovakt stod vid dörren och förgäves försökte smälta in och se normal ut. En liten stund senare så kom prinsessan ut med Daniel och ett litet följe. Jag gick fram och fråga Daniel om vi fick ta en bild, det ville han helst inte. Vad gör man? Vi respekterade det, förhoppningsvis så har vi igen det vid ett annat tillfälle. Jag personligen tycker att de är värda en stund för sig själva. Det är klart att lite uppståndelse blir det när hon går igenom staden, alla vet ju vem hon är. Men jag kommer då inte lägga mig i några buskar och fota dom trots att jag mycket väl vet vart de är, min hemlis. Har vetat om vart deras sommarställe ligger men har inte sagt det till någon.
Sen efter ytterligare en stund hör man världens smäll, jag satt och redigerade bilder när jag hörde det. Min första tanke var att någon sprängt banken utanför.
Men det var en bilbomb som detonerade på Gärdet, helt crazy. Vi for dit och var där före polis och samtidigt som brandkåren. Det var bra för man fick en bra syn på alla skador, kanske lite dumt då man inte visste om det fanns fler sprängämnen. De spärrade senare av stora områden, tills bombpatrullen fått gjort sitt. I skrivande stund så är ett mindre område av spärrat och man väntar på att teknikerna ska komma. Det var där jag träffade brandmannen jag fått åkt upp i skyliften med igen, så ett litet skratt blev det i alla fall trots allt elände.
Efter jobbet så hade jag en skön stund hemma. Var tvungen att sätta mig i fåtöljen och bara andas, jag har haft sammandragningar hela dagen. Så stress och spring går inte hand i hand med en gravid kvinna i vecka 27 (minst, förmodligen v 29)
Sent på kvällen cyklade lilla PimPim omkull, rejält. Han fick styret i magen och hade jätte ont. Lite lurigt med magen, man blir så rädd att han skadat inre organ rejält. Oskar ringde sin far för lite råd, då jag höll på sätta på mig skorna för att åka till sjukhuset. Han kom strax därefter och undersökte Tim. Han mådde bra och det var ingen fara. Helt fantastiskt att ha en helt underbar svärfar som dessutom är läkare.
Ja så tisdagen den 1 juli blev en minst sagt händelserik dag.

Räddningstjänsten!

En helt vanlig dag på jobbet, man vet aldrig vad som komma skall.

På morgonmötet kom larmet, "Räddning vilt djur, Bibelskolan".

Jag och reporten Johan drog dit och hade ingen aning om vad som väntade.

Vi hann före brandkåren och en man stod vid platsen och pekade upp mot trädtopparna.

Där hängde en kaja upp och ner, ca 12 meter upp i luften. Den flaxade periodvis och försökte komma loss. Strax därefter så kom brandbilen och började genast göra sig klar med skyliften.

Jag frågade så klart om jag fick följa med, 12 meter känns höjt kan jag lova.

När vi väl var nära fågeln såg vi att fågelns ben var ihop virad med en tråd, som sen hade fastnat i trädet. Hur tråden hamnade på fågeln vet jag inte, förhoppningsvis har den trasslat in sig själv.

Väl uppe så skar brandmannen bort tråden med en kniv och i nästa sekund var fågeln borta.

Ett bra slut för fågeln, en gullig historia som brandmannen kommenterade

-Ett liv är ett liv.

Söta bebisar!!

Jag bara måste få presentera en till söt bebis, lilla Clara. Det är Lisas lilla sötnos med massor av hår.

Gnällplank

Ja nu bara måste man få gnälla lite på små irriterande saker, som inte kommer betyda något om hundra år.

1. Fotbollsskolan- Tim var förra veckan med på ett fotbollsläger i 4 dagar på Sävstaås "Sveriges största" fotbollsskola som annordnades över hela landet. Det kostade 400 kronor per barn (600 om man hade syskon), så priset var OK.
Men det som inte var ok var att de kallade det för fotbollsskola, kanske lekstuga passat bättre. Under den tid jag satt och tittade på så såg jag barnen med en fotboll en gång. Annars var det en massa lekar. "Under hökens vingar" osv. Visst det är bra med lekar oxå, men om man är på en skola/läger som heter fotbollskolan så borde det rimligen involvera fotboll!! Eller? När det var match så slog de ihop 3 grupper med totalt ca 30-40 barn som fick möta ledarna. Hur roligt tror ni barnen tyckte det var? Jag pratade med föräldrar som suttit och kollat hela dagar, alla var mycket besvikna. Inte minst Tim, de fotade ingen gruppbild i år heller till hans stora förtret.

2. Insändare - Jag läste den dummste insändaren idag på mycket länge, så här stod det:
"Fet av lättja" Jag har aldrig varit fördomsfull vad gäller fetma när man inte vet orsaken.
Dock gjorde jag en intressant iakttgelse i vintras, efter en natt med snöfall. Efter att själv
ha sopat rent min bil åker jag mot stan. Möter flera bilar som endast vispat rutan med
torkarna. Tittar för kul på förarna, för att försöka få en bild av vilka som är så bekväma.
Resultat: Alla män och alla mycket feta. Kan det ligga något i att man blir fet av lättja?
En intressant fråga onekligen.
Monika,62 år som kommer i samma kläder som vid 18-års ålder


Ja, herre gud vad säger man? Helt plödsligt så är man en man, dessutom en fet man om man inte sopar av sin bil. Hur kan man skriva en sådan insändare, känns som man har rätt lite att göra då. Nepp, själv så sopar jag endast av bilen när man absolut måste, de blåser ju av ändå.
Något jag får höra rätt ofta än idag är när jag körde med huvudet ut genom fönsterrutan i Ohio USA, det tar dom gärna upp när man kommer på besök. Kanske inte är något jag är jätte stolt över, men som sagt vad gör man inte för att slippa skrapa rutor. Sug på den du Monica!

3. Halebop - Som ganska fräckt tycker jag verkar bryta "gratissamtalen" efter några minuter. Vips så måste man ringa om och vips så har de fått in ännu en en grundavgift för det samtalet. Hellbop, you piss me off!!


Åh, så skönt..nu har jag fått gnällt av mig lite.

Tims första riktiga fisk

På midsommardagen så for Emil, Oskar, jag och Tim och fiskade.

Vi kom iväg sent och möttes av fiskare som var på väg hem. De hade inte fått en enda fisk, men vi rodde ut och hoppades på det bästa.

Efter 5 minuter fick Tim napp, Emil hjälpte honom att "dra fast" den, sen vevade han in fisken helt själv. Tims första fisk blev en fin regnbåge på 1,3 kg, inte illa eller hur!

Lena och Jonas är stolta föräldrar till en söt liten gosse som ska heta Kalle.

Lena i Mora

I natt så drömde jag att min kära vän Lena (som är höggravid) skulle åka in och föda.
Jag skulle skjutsa in henne och Jonas till Gävle och sa då att jag även kunde fotografera födseln. Det tyckte de var en jätte bra idé. Problemet var bara att jag glömde kameran överallt innan jag kom till bilden. På ica på ett omklädningsskåp bla, jag sprang och letade denna kamera överallt och var helt svettig.
Slog på mobilen och skickade ett sms till henne när jag vaknade.
Ringde till Linda efter en stund och undrade vad vi skulle hitta på..
-Har du hört något?! var det första hon sa.
Lena hade skickat ett sms till alla brudar under natten där det stod "nu åker jag till Mora".
Det är så spännande så jag håller på dör, klockan är halv fyra nu och än har ingen hört något.
Linda berättade för mig att om det blir en pojk så ska den heta Kalle, precis som våran pojke ska heta. Oskar har hakat upp sig på just namnet Kalle och det är inte diskuterbart att byta. Så jag tror det kommer en Kalle E idag och om tre månader kommer en Kalle A.

Fucking j-a FORTUM

Idag som en härlig överraskning kom oväntade brev nummer tre från Fortum.
Det är helt otroligt, 3:e avläsningen detta år..och oj oj vad mycket el jag helt plötsligt gjort av med. Jag har snart betalat in 10.000 kronor nu (om jag räknar med denna) utöver mina vanliga elräkningar under det här året. Snacka om att man känner sig blåst!!
Hade jag bott i en stor villa med direktverkande el, med datorer som stod och tanka dygnet runt och golvvärme överallt så kan jag förstå. Men inte när jag bor i ett radhus med fjärrvärme.
Det är bara att se glad ut och betala 3455 kronor extra på elen denna månad.

Det kallas planering!

Något jag tycks sakna! Att jag aldrig lär mig, framförhållning!
Jag har ta me fasen blivet sämre med åren, tar på mig på tok för mycket jobb.
Nu har jag så mycket jobb att göra och för några timmar på ett dygn så det går bara inte ihop. Det hade kanske kunnat gått om jag struntat i att ta lång luncher på nya favvo-stället Lilla K´s trädgårdskök. (förmodligen inte!) Nej, det blir till att slita i helgen.
En annan favvorestaurang ska jag till imorgon lördag, kan nog påstå att det är det godaste som serveras i i Gästrikland. AXMARBRYGGA mmmmm, det ska bli så gott och mysigt! De lovar vackert väder och jag tar med mig vackert sällskap, god mat, kan det bli bättre?

Hundspann

Det var en häftig upplevelse! Så svenskt fast ändå så exotiskt, ett minne för livet!!
Vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig, men inte att jag skulle få köra hundspannet själv.
Men det fick jag, 5 hundar hade jag i mitt spann, Oskar hade 6 stycket och guiden Johan hade 8 hundar. Det var inte så lätt som man kan tro att köra ett hundspann. Terrängen var blandad, mycket nerförs backar, då gick det undan. Snön började bli rutten så man fick vara beredd hela tiden på att släden kunde sneskära ner i den mjuka snön. Då välte man om man inte balanserade upp den. Jag ramlade av min släde 3 gånger, som tur var fick Johan som var längst fram tag på hundarna. De stannar inte för att man ramlar av direkt. De pissar och skiter i farten oxå, det hade jag heller ingen aning om (har iof aldrig funderat så mycket på det heller). Vi åkte 9 mil per dag! Inte illa pinkat av en barbamamma i femte månaden, men det var så roligt så jag glömde bort min fogvärk, blev påmind om den på natten =).
Att göra turer i naturen är både ett häftigt äventyr och så bra för själen. Kände mig som en vildmarkskvinna stundvis, men när jag kom på mig själv med mobiltelefonen i högsta hugg försvann den känslan. Roligt var det, kan varmt rekomennderas!

Varför??

Hur kan det komma sig att vissa gravida får en söt liten pluttkula till mage?

De tycker de är SÅ stora och en annan tänker bara JAG SKULLE OXÅ VILJA SÅ UT SÅ DÄR!!! Man ser att så fort de tryckt ut barnet så kommer de kunna studsa i deras gamla jeans.

Nej då, redan i 5:e månaden börjar man transformeringen till BARBAMAMMA. Jag kan aldrig få bli en sån där vacker gravid kvinna som det bara "strålar om".

Jag blir en sån där som får kommentarer som:

-Tror du det blir tvillingar?

-Men gud vilken stor mage!

-Oj är du bara i 7:e månaden? Stackars dig.

-Tänk vilken jobbig sommar du har att vänta, ska bli den varmaste på 150 år.

Nej, nu ska Barbamamman vagga sig hemåt efter en kväll på jobbet.

Tåget from Hell

Äntligen skulle vi resa upp till Lappland, vilket äventyr som väntade..

Hoppade på nattåget i Söderhamn och sekunden efter så hamnade vi 40 år tillbaka i tiden kändes det som. Vi steg på en stökig och bullrig liggvagn som såg ut som något gud glömt. Vår kupé delade vi med 2 män från Irak som luktade mumma. I kupén brevid var det en hejdlös fest som verkade gå ut på att vuxna karlar skrek i falsett och dunkade i väggen.

Vårt sällskap hade på 10 minuter frågat om vart vi bodde, hur många barn vi hade, vart vi jobbade, om föräldrarna, hur många bilar osv. Ja sånt där man gärna delar med sig till vem som helst efter några minuter. Rätt som det var så började de två yla och sjunga på deras modersmål..mållös blev jag. Sen hade de kommit på en grym finess, spela Jean Paul högt på mobiltelefonen. Aldrig förr har jag lett så falskt. Droppen kom när de dukade upp för kalas med alla möjliga och omöjliga rätter som även de luktade mumma.

I Hudiksvall hoppade jag av tåget och rusade efter konduktören.

-Jag vill uppgradera mig, går det? Jag är gravid och får springa och spy hela tiden för gubbarna i kupén stinker vitlök. Lite känslig numera du vet..blink blink.

Vips så var det ordnat, Oskar och jag fick en egen kupé (samma standard) kostnadsfritt. Det finns änglar.

Men därefter så blev redan behaglig, lite fika och spel och en sovstund innan tåget stannade i Gällivare.

Jag drar till Lappland!!

Imorgon ska jag ut på en liten tur igen. Denna gång blir det något helt unikt!!
Jag ska på en 4-dagars hundspanns tur! =)
Vi åker tåg hela natten till Gällivare, sen väntar 1,5 timmes bilfärd norrut.
Sen blir det vildmarksliv för hela slanten, en resa som jag inte tror jag kommit iväg på om det inte vore för Oskar. Den här resan fick jag honom i födelsedagspresent, så otroligt gulligt!
Det blir nog rätt många mil på släden, med lite stopp för att koka soppa, kanske lite pimpling, med övernattning i timmerstugor. Man kan läsa om turen på www.explorethenorth.se
Det är min Oskar som gjort hemsidan och ritat lite bilder, så tack vare det så fick han till en bra deal. Ska bli spännande, skriver och visar bilder när vi kommer tillbaka. Håll tummarna för solsken!!

Skomakarens barn..

Eller vad är det man säger? Jag är ett rätt pinsamt exempel, älskar att fota men bilder på mina nära och kära lyser med sin frånvaro. Men idag så har jag nästan haft öppet hus hemma och ett gäng barn har kommit för att träffa "tant Anna". Det är ganska roligt för alla frågar numera när jag fotat
-Kommer jag med i tidningen nu??? (Med förvantansfulla ögon)
Oftas blir svaret nej, men idag så blev det ett JA för alla.
-Titt ut!!
Ett trick som verkar funka på de flesta barn. Jag föredrar att fota bilder i stundens ögonblick, utan att arrangera. Speciellt barnbilder, idag blev det ett mellanting. De fick inte sitta vart de ville, men sen fick de göra som de ville. Kläckte ut mig ett titt ut till de allra yngsta och det gjorde som sagt susen.
Här är en bild på lille Oscar, barnens kusin. Det var på tiden jag fotade honom. Ännu en sak att bli bättre på, fota oftare men spara mindre bilder. Spara kvalitetsbilder...lättare sagt än gjort. För tillfället har jag över 8.000 bilder på ditten och datten, de ska oxå sorteras och sållas ut. Men det får blir ett senare kapitel.

Något nytt på mitt kylskåp..

Det hänger något på mitt kylskåp som tidigare inte var där.

En liten filur växer i min mage med en väldig fart. I skrivande stund så är jag i 16 veckan, snart i 17:e. Helt otroligt att jag ska bli mamma igen, många tankar och känslor.

Skillnad mot mina tidigare är stor, jag har verkligen mått piss dåligt med börjar må lite bättre nu. Det är så lustigt att det står att man kan må illa på morgonen, vad då på morgonen????

Jag har spytt vid frukost, lunch, eftermiddag och kväll. Har varit lite svårt att köra bil tidvis, då jag fått stanna efter vägkanten för att spy. Men nu som sagt mår jag bättre och nu är det inte längre en hemlis utan officiellt..I´m pregnant! Jag tippar på att det blir en liten Elsa.

Curly Sue

Your strength is so hard to find,

I feel so much stronger now,

the feeling´s alright.

Your words make me whole again,

those eyes cannot ever lie,

you´re so divineI´m not ever alone, you´re not ever alone

I´m head over heels goddess of mine,

your curls touching my face and now I can flyYou brought my life back,

The glory you found,

I´m in deep debt,

without you I wouldn´t survive

I´m not ever alone

Your smile is heavenly,

I don´t deserve all the love that you'r giving to me

Your touch makes it hard to breathe,the shiver´s around me now,

you´re so fine

I´m head over heels goddess of mine,

your curls touching my face and now I can flyYou brought my life back,

The glory you found, I´m in deep debt, without you I wouldn´t survive

The heart is pumping for my life, the mind is happy and I will love you to the day I die

I´m head over heels goddess of mine,your curls touching my face and now I can fly

You brought my life back,the glory you found, I´m in deep debt, without you I wouldn´t surviveI´m head over heels goddess of mine,your curls touching my face and now I can flyYou brought my life back,

The glory you found, I´m in deep debt, without you I wouldn´t survive

TAKIDA

Jag är inte bara fotograf, ett par stela axlar fixar jag lätt!

Peter & Jag

Vilken man!! Så jordnära, trevlig, smart, rolig och bara så underbar. Här omges man av en massa nötter som fått storhetsvansinne, så träffar man en man som kunde ha haft det. Men icke, han har båda i myllan och behöver inte bevisa för någon vem han är. Kanske det är just det alla ska lära sig, man är ju bara den man är..take it or leave it. Men det är ditt och bara ditt ansvar att göra det bästa av ditt liv.
Peter har haft stor inverkan i mitt liv. För några år sedan så när vi träffades och hade ett djupt samtal så fick han mig att inse en viktig sak. Det var som polletten föll ner och jag gjorde verkligen en radikal ändring i mitt liv. Det kommer jag vara honom evigt tacksam för.

Trädet

Det här trädet åker jag förbi så gott som dagligen.

Ett ensamt stort vackert träd på en stor åker.

Enkelt och vackert, det här trädet ska jag fota under alla årstider. Här är vinterns motiv.

En dag på jobbet..

Som frilansfotograf får man ofta jobb med liten tidsmarginal.

Allt som oftas kan man lösa allt, men ibland så hinner man inte fixa barnomsorgen.

Det kan vara jätte mysigt att ibland ha med sig barnen eller barnet på jobb. Så får de se vad mamma pysslar med, samt att är det någon gång de är änglar så är det då.

Här fick Wilmer följa med mig på ett jobb jag gjorde åt Aftonbladet, jag skulle fota en massa äggkoppar. Super trevligt jobb och super trevligt sällskap.

Johanna Syrén!!!

(Bylinebild från Expressen)

Johanna Syrén från Arbrå, min gamla jobbarkompis är i NY och jobbar nu! Jag är så himla stolt över henne! Hon flyttade från oss här på landet och började jobba på Metro, startade egen firma, började på Expressen, hade en cool fotoutställning och nu New York POST!!!

Inte nog med att hon världens underbaraste människa, hon är en grym fotograf! Spana in hennes blogg!

http://blogg.expressen.se/bildbloggen/

Livets goda ting

Bland det bästa jag vet är att bli bortbjuden på mat hos Linda & Ola samt hos familjen Belin.
Jag fattar inte hur de kan laga så otroligt god mat. Det brukar alltid vara nya spännande rätter och nya smakupplevelser. Var får de all insperation ifrån, och hur bara vågar de testa allt nytt. Det är jag glad för, för jag är en tråkmåns i köket.
Igår så var det helt omöjligt att komma på vad vi skulle laga för middag, det slutade med att vi for till Take Off och åt husets special. Jätte gott i och för sig, men varför kommer jag aldrig på något. En matlista är nödvändig för mig just nu i alla fall, så jag försökte sätta mig igår kväll att skriva en.
Den innehåller veckans dagar, inget mer. Jag ger upp, matideér tack!!

Ett halsband!

Som är mer än ett halsband, den finaste gåva jag fått.

Min kära vän Helena gav mig en present, ett smycke som hon tillverkat själv.

Ett hjärta med mina söner Wilmer och Tims namn på. Det roliga var att det inte bara var jag som blev överlycklig över det fina halsbandet, mina söner var så stolta och glada. Så det betyder så mycket för oss alla. Jag gav ett lika halsband nu när min syster fyllde 30 år. Hon blev såklart jätte glad, men ni skulle ha sett hennes son Oscars min när han läste vad som stod på det..

O-S-C-A-R, hans ansikte lyste upp!

Helena pysslar med lite allt möjligt, hon har även roliga presenter som hon säljer på sin hemsida. Så har ni idétorka när det gäller presenter, kika in på hennes hemsida.

http://www.isamoa.se/

Lägger även in en bild på ett annat halsband som Helena gjort men som liknar mitt.

foto: Helena Elfing

Att bli bortskämd..

Jag vill ge alla jag känner ett tips. När jag fyllde år i november så fick jag ett presentkort av min mor och syster. Det var på en ansiktsbehandling, något jag förmodligen aldrig skulle unnat mig själv. Efter ett par månader så beställde jag tid på Topp till Tå som stället heter.

Har tidigare fått ansiktsbehandlingar, även då presenter från vänner, men det här var något annat.

Inga-Lill som terapueten heter började med att massera ryggen, vilken början. Sen blev jag helt underbart behandlad i över en timme. Det var en fantastisk upplevelse, så otroligt lyxigt kändes det. Så jag kan från hela mitt hjärta rekommendera er alla att ta er råd att rå om er själva en liten stund. Jag har redan bokat in min nästa behandling, det ska jag ta mig råd.

Här är hennes hemsida: http://www.kroppsvard.se/index.html

En "bling bling" dildo

Trodde jag att det var i några sekunder, men det var Charlotte Perellis mikrofon.
Var det verkligen bara jag som tyckte den såg ut som en påkostad a´la Charlotte dildo? Jag bara undrar?

Sjuk, sjukare, sjukast

Jag är redo att kasta in handduken nu. Fy fabian vad sjuk jag har varit/är.
Det är tur det går år mellan gångerna. Jag har varit totalt däckad i feber och bihåleinflammation. Sen har det gått över till en huvudvärk utan dess like. Igår blev det akuten som jag mer eller mindre smet ifrån. De ville lägga in mig men jag måste jobba idag, så det gick inte.
Med facit i hand så skulle jag i vart fall inte jobbat idag. Har ett 11 timmars pass, avverkat 5 snart och vet inte hur länge till jag ens ska orka sitta på stolen. Gör mitt bästa för att se pigg ut, men det är svårt. Det får nog bli ryggläge i några dagar till för mig hur tråkigt det än är. Jag vill bli frisk!
Ni får ursäkta att bloggen blir lidande som allt annat, tar igen det sen. Lovar.

Grattis

Grattis...
Edith på din 1 års-dag IDAG hurra hurra hurra
Lena på din 33-års dag (26/2)
Anso till ditt nya JOBB
Linda & Ola på er bröllopsdag 29/2

Inte direkt en bloggdrottning

Nej hua, när man inser att det gått veckor sedan senaste inlägget får man skämmas lite.
Men det har verkligen varit mycket nu, sjukdomar som avlöst varandra. Jag har knappt satt på datorn på några veckor, så nu var det dags!!

Imorgon är det dagen D, Linda ska gifta sig med sin Ola. Jag är lite orolig för väder vind och om jag kommer gråta hysteriskt i kyrkan eller inte. Jag har beställt vattenfast maskara och kommer stoppa bh:n med servetter. Om inte de används så kan de ju ha en fyllnads effekt, nej hua..de kommer gå åt.
Har tidigare varit på bröllop, men nu är det min bäste väns bröllop. Det ska verkligen bli jätte roligt. Ska ner på stan och inhandla lite smycken och uträtta de sista, sen är det bara att öva på talet.
Ja talet skulle ju ha varit en överraskning. Men med min vanliga otur så vad händer, jo det som inte borde kunna hända. När jag väl slår på datorn efter den nästan grott igen, slås msn automatiskt på. Då sätter sig Linda vid datorn och ska kolla en sak. Plopp, så kommer ett meddelande till mig där det står om jag övat på talet. Haha, det är otroligt , oddsen borde vara rätt höga.
Räkna inte med något inlägg imorgon, tjoho vilken dag det kommer bli!

En egen hemsida..JIHOOO

Att få en fin fotohemsida har länge varit en dröm för mig.
Nu har jag tagit ett steg i rätt riktning, jag har en formgivare och en webmaster.
Jag vet inte men jag har haft lite svårt för att "visa upp" mig för mycket, men har insett att finns man inte på nätet så finns man nästan inte. Och det gör jag i allra högsta grad!!
Jag älskar att fota och vill gärna träffa nya människor att fotografera.
Idag så skulle en av mina barnbilder in i tidningen, på lilla Edith. Men nu så får inte längre små nakenfisar vara med, så vi tar en annan till tidningen. Men här på min blogg får då halv nakenfisar vara.

Februari går i kalasens tecken..

Satt och tittade i min kalender..
Ebba 7 år, Stefan 55 år, Ljusnanfest, Bröllop, Dan 64 år, Tim 6 år, Bröllop osv.
Denna månad är det helt otroligt många kalas och fester, oj oj oj vad roligt!
Det får bli en liten shoppingtur på lunchen och försöka avverka en och annan present.
Tips någon?

En förklaring..

Vill jag redan nu ge alla som bor i Bollnäs.
Om ni skulle råka se mig imorgon så vill jag passa på att ge en förklaring till min konstiga gång.
Fyra bokstäver, CORE. Jag har varit på ett core pass och just nu funderar jag på om jag någonsin kommer bli människa igen. Jag har med säkerhet upptäckt ett gäng nya muskler som jag inte hade en aning om att jag hade. Nej, nu ska jag stappla upp för trappan som ett skadeskjutet djur och vila mina stackars muskler. GOD NATT =)

Den blev blå..

hela skärmen, med stora variningar om att det fysiska minnet tömdes..aaa hjääälp.

Det var mitt nyinköpta datorpaket som gav vika efter blott tre veckor. Jag fick panik!! Min externa hårddisk var även den kopplad till min nya arbetsstation, ca 10-14 000 bilder.

Datorn är på lagning, jag håller tummarna. Det är tur jag har gamla Bettan (min lilla bärbara), så jag kan skriva en rad på min blogg.

"En halv jävla bondgård"

Efter en intensiv fredag med så beslutade Oskar och jag att gå ut och äta.

Fullbokat på det enda stället i stan som har någolunda mat, såklart. Vi blev tvungen att fundera ut några alternativ. Det blev Spicy Cow till slut, när vi väl kom dit så var vi så hungriga så hunger tog överstyr av menyvalet. Combo spiceplate eller något liknande hette vårt val, som visade sig vara (för att citera Oskar) en halv jävla bondgård. Det var kycklingvingar, spearribs, lökringar, grillad majs, ölkorvar, dollar chips, cheddarostsås och en halv grillad tomat. Flottigare än så här blir det inte. Men vi åt, åt och åt. Det var super gott till en början men sen tog det stopp. Sen blev det ryggläge till "I am Ledgend", orkar inte skriva en recention men den var helt OK.

Som hon har längtat..

I en liten stad som Bollnäs är pratas det om precis allt.
Folk vet saker till höger och vänster, ja ibland så verkar de veta mer saker än personen i fråga.
Här är ett exempel. Jag har en god vän *** som är gravid, just passerat hava tiden.
När man träffar folk så brukar man just nämna *** och prata om hennes graviditet. Alla tycker så klart att det är jätte roligt. För några dagar sedan så sa en person till mig "Gud vad roligt att hon äntligen är med barn, det har hon ju längtat efter länge".
Öhhh, varför tror alla det? Är det så att bara för att man är kvinna så längtar med per automatik efter att få barn? Nej, alla gör inte inte och det är inget fel med det.
Bättre att man tar det i sin egen takt, barn eller utan barn det bestämmer man själv.

Tv Shop

Jag fattar inte det, men på något konstigvis vill jag handla allt som visas där. Bälten som vibrerar och helt magisk tar bort alla bilringar. Städprylar som kanske tom skulle få mitt hem att glänsa (NOOT!!), ansiktspeelingsapparater eller varför inte en ångtunna som lätt kan fällas upp framför tv:n. Jag måste erkänna att jag tidigare köpt, hmm låt se..Orbitrek, bönböjmaskin och ett rullband. Låt mig få se hur många saker jag använde, svar noll. Av någon konstig anledning så var det inte alls så lätt och roligt som det såg ut på TV. Måste man anstränga sig, nej då får det vara =)

Ändå sitter jag här nu i valet och kvalet, kanske den där sweepern eller vad den hette är ganska bra ändå.

Livet är fullt av överraskningar

Vaknade igår morse efter en tuff natt. Då menar jag baksmällan som redan kom när jag gick och la mig. Den höll i sig till sex på morogonen, kroppen jobbade på högvarv för att ta bort alla gifter! Sen några timmar senare var det bara kliva upp. Att måsta jobba dagen efter en möhippa är inte att rekommendera. Tog mig en prommenad till jobbet för att vakna till liv. Men det gick faktiskt mycket bättre än vad jag trodde att jobba, var inte bakis bara trött.
Sen kom en liten överraskning på eftermiddagen som kommer ta en stund att smälta.
Konstigt, livet går sina egna vägar..det är bara att följa med strömmen. När man minst anar så händer det oväntade saker. Skit coolt tycker jag!!

Möhippa

Igår fredagen den 25/1 klocka 12.00 slog vi till.

Hon anade ingenting, vår vän Linda.

Så här såg dagen ut, som blev en mycket lyckad dag!

12.00 hämtades Linda av svärfar hemma hos henne. Linda fick order om att endast fick bära en morgonrock, trosor, bh, strumpor och skor. En packlista med diverse prylar skulle även packas ner i en väska. Sen skjutsades Linda till Röda Korset med en kuvert och en hundring. Där inne köptes "out-fit" för dagen. (Vi hade hoppas på lite fulare kläder än vad hon köpte.)

Där fick Linda sitt första uppdrag i kassan, det blev att gå till Kvantum och köpa på sig 2 red bull. Sen skulle Linda gå till Megabite och logga in sig på en dator för att läsa ett mail och få nästa uppdrag. Det blev att gå och tigga en blomma från Gärdets blomsteraffär. Sen skulle hon gå till Gärdets Herrfrisering för lite hårstyling. Efter "ompyssling" där så skulle Linda ta sig till sitt gamla gymnasium Torsbergsskolan.

Där hade vi satt upp en tipsrunda med rätt pinsamma frågor, efter rundan fick hon gå till exp. för att få raden rättad (hon svarade 3 av 10 rätt =underkänt).

Sen blev Linda tillsagd att gå till cafeterian där vi väntade! Vi satt och fikade en liten stund där och skrattade och pratade. Sen var det dags för nästa grej. På med ögonbindel och på med hörselskydd med inbyggd radio. Kosan gick till Sävstaås, ett mini träningspass med Giffarna väntade.

Sen var det dags att ta med Linda till en skivstudio där ljuva toner av "Be my baby" spelades in av vår allas favorit Andreas. Vi fick alla vara med och köra lite. Resultatet blev lysande.

Sen bar det av till fest lokalen, som så klart var en kyrka! (I alla fall en fd. kyrka.) Där pratades det och dracks det i mängder innan maten kom. Vi hann med en rolig ballong lek och dricka lite mer innan underbara Tony & Anders kom. De var våra spelmän för kvällen och de charmade oss totalt. Vi var 11 brudar, men vi lät som 50 och betedde oss som 15 år. Ja, är det möhippa så är det. Inga gränser då inte!! De var medingen att de skulle spela i en timme, men de körde på mer än så. Super super roligt var det!!!! Anna Palm bjöd oss alla på lite skön sång oxå, vi satt mest och gapade. Första gången vi fick höra Anna sjunga, fasen så bra hon var!!

Tjoho vilken kanon dag och kväll det blev.

Jag vill ha ett HUS

Här bor jag!

Lämpligt fint boende, nära till allt och ingen gigantisk gräsmatta att sköta om.

Men, jag vill verkligen inte ha grannen så nära mig. Jag vill kunna strosa omkring i mina trosor utan att vara rädd att någon ser mig (då tänker jag mer på den stackrare som såg mig utan kläder = ingen vacker syn).

Nej jag vill ha ett hus med ytor, nära naturen och lugnet, gärna vid vatten. Känner ni igen den beskrivningen?

Sen vill jag ju att huset ska ligga nära allt ändå, fast för sig själv. Huset ska inte kosta så mycket att köpa och värma upp. Men det ska vara charmigt, stort och inflyttningsbart (inget renoveringsprojekt). Jaha, ni känner igen den beskrivningen oxå?

Jag får nog nöja mig med mitt lilla radhus på Kilberg, i alla fall en stund till.

En bok, flera böcker..

Jag tillhör den skalan som handlar på mig en mängd nya böcker varje bokrea.

Allt från vackra inredningsböcker, fotoböcker till skönlitteratur.

Oj oj vad mysigt man ska ha tänker jag jämt, sitta i favvfåtöljen med en filt, en kopp te och boken som enda sällskap.

Jo men visst, jag läste nog bara en bok under 2007. Men ljudböckerna är fler än så.

Böcker är ett otyg när man ska flytta, det har tagit mig några flyttar för att komma på trixet.

Packa böckerna i papperspåsar istället för kartonger.

En stackare som har hur mycket böcker som helst att packa är mannen som äger bokstugan. De ska stänga och jag såg att han har banankartonger i massor.

Bollnäs vann över Sandviken!!!

Så gjorde dom det igen, det som tycktes omöjligt.
Bollnäs spöade SKITEN ur Sandviken, så jäkla bra var dom!!
Anders Spinnars, Andreas Westh & den nye målvakten David Borwall var de tre perfekta ikväll!


FOTO: ANNA ALVERHAG

Mina COOLA killar

Jag har två coola killar! De är verkligen två tuffa grabbar, här poserar de stolt efter en crossrunda.

Heath Ledger

Igår hittade dom Heath Ledger död, 28 år gammal. BUÄ!!!!

Usch, jag tycker det dör så många unga nu, kända som okända. Lokalt har det dött flera unga i olyckor, sjukdomar och (misstänkta) mord. Skådespelaren Brad Renfro dog också nyligen 25 år gammal. Det verkar som så otroligt många "kändisar" har problem med droger. Såg igår på The Suns hemsida hur Amy Winehouse bolmade crack. Allt filmat och utlagt på hemsidan för allas beskådan. Undrar hur mycket hennes "kompis" som filmade det hela fick för att sälja den filmsnutten? Det kanske inte är längre är "Kiss and Tell" historier man tjänar stor pengar på numera. Nu är det när kändisar knarkar, gärna på film som gäller. Ja, ja, ganska tragiskt är det då med allt. Att kändisskapet är förknippat med knark har alla vetat länge. Nu har vi alla mer insyn om knarkets baksidor oxå. Rehab hit och dit, trasiga människor och dödsfall.

Men en sak som jag tänkt på många gånger är att jag är övertygad om att alla rökte gräs istället för sprit så skulle världen se bättre ut för många! Tyvärr så testar många "tyngre" droger och marijuanan blir bara en inkörs port till värre saker. Men hur många har ni hört talas om som blir galen och börjar slåss när de rökt på? Vem har inte blivet galen när de druckit sprit??

Little Lova

Måste ju också få vara med i min blogg. Hennes liv fick en tuff start med mängder av kortison och smärtor. Hennes tappra föräldrar Anso & Dan har också haft en jobbig tid. Inte nog med att de fått tagit hand om en liten flicka som haft ont och varit sjuk (och allt vad det innebär), så har de måsta kämpa mot Landstinget. Man hade ju önskat att föräldrar som redan är i en utsatt situation ska få all hjälp de har rätt till. Inte tvärtom, måste slåss för sina rättigheter och söka information på eget håll. Som grädde på moset så suger kommunikationen ännu mer mellan landstingen. Skitdåligt tycker då jag!! Lova har ett smultronmärke som sitter nära ögat. Det är ingen bra kombination och måste behandlas. Jag vill inte gå in på detaljer då något lätt blir fel. Vad jag vet är att man ska aldrig ge sig, en stor eloge till alla som orkar och vågar stå på sig!!



DAGENS Kaktus E : f-ng Gävleborgs Landsting

DAGENS Hjärta Y : Solstålen LOVA så klart.

En resa genom helvetet

Såg en omskakande dokumentär igår, "En resa genom helvetet".
Flyktingar från Egypten och Somalia vill till varje pris ta sig via båt till Yemen.
Det är en mycket bräcklig farkost, tio meter lång och med 128 passagerare.
De sitter trångt, värre än boskapsdjur, utan vatten och mat i outhärdlig värme i tre dygn. Gnäller de eller blir sjuk så blir man antingen misshandlad eller kastad över bord. Priset som flyktingarna får betala är ofta sitt eget liv. Klarar dom den långa resan kan ett bättre liv vänta med ett arbete som kan försörja dom. De saknar alternativ för ett drägligt liv.
Journalisten Daniel Grandclement riskerade sitt eget liv för att filma de omänskliga förhållandena på en illegal flyktingbåt från Somalia till Yemen.

Idag fick jag ett besked som jag egentligen borde ha blivet ledsen för. Men ibland sätter man saker i perspektiv. Jag har det bra och för mig löser det sig. Det gör det inte för alla.