Tittade på dokumentären om Pink Floyd (som var jätte intressant!) härom dagen.
Under programmet så pratade de lite om en hund som de hade haft med på en skiva, en Borizio.
Jag har själv både trevliga och mindre trevliga erfarenheter av den rasen. Tänkte skriva om den mindre trevliga.
Jag hjälpte en dam med sina hundar under en hundutställning på Långnäs för en herrans massa år sedan. Damen i fråga är en aktiv hundmänniska och lever mer eller mindre för sina hundar.
Innan hennes hund skulle in i ringen och bli bedömd så skulle jag gå och rasta den. Det var en söndag.
Jag tog med mig hunden och gick lite bland buskar och träd ute på parken så hunden skulle kunna göra sina behov. Rätt vad det är så slänger sig hunden ner och börjar rulla helt förbrilt. Jag får dra med mig hunden och upptäcker att hunden rullat sig i skit...människoskit!!! Det var väl ngn fyllskalle som blivet dålig i magen på väg hem från parken kvällen innan och lämnat ett såsigt avtryck efter sig.
Jag sprang till damen och var helt förtvivlad, hon sa bara ta hand om det där NU! Tiden var knapp och jag sprang och försökte tvätta bort avföringen. Jag tror varken förr eller efter att jag känt en sån vidrig lukt. Där satt jag och hulkade och försökte ta bort skit från en gigantisk hund, not funny. Sånt sätter sina spår som ni kan förstå. Ja det var min koppling till Pink Floyd, bajs och elände.
1 kommentar:
hihihihi... bara du råkar ut för sånt!
Skicka en kommentar