Jag har konstiga saker för mig, minst sagt!
Jag pratar engelska med mig själv i bilen, det är knasigt!
Sen kräks jag nästan när jag ser tuggade tuggummin på tallrikar (bra att ha efter maten) och när folk rullar med dom i handen. Usch det nästan vände sig i magen bara att skriva om det! Hua.
En annan sak som jag jämt gör är att jag försöker memorera saker, tex när man är på ett nytt ställe. Då går jag alltid om memorerar saker, så att jag ska hitta tillbaka. På gott och ont för jag kan aldrig riktigt slappna av.
Kan ta ett till exempel som hände häromdagen. Då skulle min sambo klippa buskarna, ja, inte min! Så han hade lånat en elektronisk historia och började frisera baksidan. Då kom jag på mig själv att jag stod och tänkte på vad som händer när han kapar av sladden. Kommer han att stå och skaka och få massa el i sig eller inte. Kan jag ta i sladden? Ja, frågorna var många och jag kände mig redo!
PS
Jag kan tala om för er att det enda som händer är att en propp går, för han skar så klart av den!
1 kommentar:
Jag är precis lika.Minns som igår när Isaac var nyfödd och jag gick över Renbron. Tänk om jag möter ett psykfall här på bron och den tar Isaac ur vagnen och slänger honom över räcken ner i Ljusnan. Vad gör jag?????
Rädd för vatten som jag är, ropa på hjälp, hoppa i och leta i det mörka vattnet för vilda livet. Efter detta har jag gjort många liknande föreställningar.
När jag möter ambulanser på vägarna så brukar jag kolla numret på dom så jag har koll på att kunna säga till SOS att den eller den ambulansen är i närheten. Kollar vägnummer och eventuella kännetäcken efter vägarna ifall jag måste förklara var jag befinner mig. För annars kan inte jag alls lokalisera mig. Jag som känt mig ensam med detta problem *ler*.
Nu ska jag åka på jobbet och jobba inatt så där får jag också nytta av mitt problem ibland *skratt*.
Kanonfina bilder på underbara missar i tidningen idag förresten.
Massor av kramar från Helena E
Skicka en kommentar