Bloggar/FB och Filmningar

Jag vet inte om det är för att vi lever i en enda stor "socialmedia värld" eller vad det är som händer. Börja tycka det känns skumt att läsa vänners bloggar samt facebookuppdateringar för att veta något vad som händer i deras liv. Är det bara så att man växer isär och inte längre har så mycket gemensamt eller är alla bara så galet upptagna?
Tråkigt men sant.. säger jag som själv sitter och bloggar.
Gör mitt yttersta iaf att träffa mina vänner (Helena dig saknar jag som FAN dock) trots att tiden även för mig är knapp.
Luncher tycker jag är perfekt när man har lite tid, för lunch ska intas så varför inte med en god vän? Mina luncher är mycket uppskattade!!! Tack för dom min vänner.

Har fotat fotboll ikväll, ruggigt och kallt. Blir så fascinerad av fotboll, på ett komiskt sätt. Där springer killar och gubbar och kämpar om bollen på liv & död. De springer ihop, skriker och ramlar till marken. Blir liggande tills domaren går och tittar till dom. Kliver upp, skakar ett ben, skakar det andra, haltar tre steg sen är det full rulle igen. I min värld så lägger jag mig ner och skriker vid de tillfällen då jag knappast kan skaka av mig skadad för att sen springa vidare. Alltså tycker jag att filmningar och fotboll kan vara fruktansvärt barnsligt ibland, på gränsen till omanligt. Tacka vet jag hockey, där sprutar de tänder och de torkar bort blodet och fortsätter.
Ha ha, tur att det inte är några (iaf inte så många) som läser min blogg..

I helgen springer mina vänner Magnus & Helena halvmaran i Gävle, de är jag galet impad av.
LYCKA TILL säger jag till er.
Ska själv försöka ge mig på Vårruset den 18/5 och jag känner verkligen att jag är förberedd. Hela 2 km har avverkats, totalt. Hualigen, har dessutom anmält mig till Tjejmilen i september!! Jag är inte klok!