Dyra samtal

Igår satt jag igång tv medans jag gick igenom mailen. Det var ett sånt där "gissa-ordet" program, som jag egentligen tycker är helt vansniniga. Men idag blev jag totalt inslukad. Först så hörde jag bara pratet, men sen satte jag mig i fåtöljen. Satt och vred mig länge och intalade mig att inte ringa. Sen tänkte jag att det var länge sen jag unnade mig en trisslott, så en gång måste väl vara ok?! Sen sprang jag till köket och ringde numret som kostade 10 kr/samtal med hög puls och stor förväntan. Jag kom så klart inte vidare så jag ringde en gång till och en gång till. Jag ringde sju gånger, snacka om att jag fick ett frispel. (Dessutom ringde jag två gånger från mobilen.)
Nästa gång så byter jag kanal så slipper vinnarskallen vakna.

Mats Alm

Jag tog bort mitt förra inlägg om Mats för en kommentar hade missbrukats och bla hamnat på ett forum.

Men min teori verkar stämma. Jag skrev tidigare att han kommer säga att han blivet kidnappad och sen placerad brevid Linda. Idag när jag läser tidningarna så står det att det faktiskt också var hans version. Jag kanske skulle skola om mig! Nej då, allt det här är så hemskt och jag tycker verkligen så synd om de anhöriga.
En liten stad med många som känner honom, ingen förstår och många vill fortfarande tro att han är oskyldig. Snart vet vi.
Fortsättning följer..

Konstiga saker han har för sig!!!

Lill-fisen hemma har konstiga saker för sig. Att han suger på pekfingret istället för tummen har jag redan berättat. Kan meddela att han kryper nu fast jag tvivlade ett tag, han kryper dessutom helt perfekt. Men nu har han börjat med en äcklig sak!! Först trodde jag att det var en slump att han ryckte bort ett hårstrå från mig. Men han gjorde det flera gånger under samma dag. Alfred vill ha ett hårstrå i handen, lindat runt fingret. Sen ska han ha både hårstrå och finger i munnen. Sen kan han sitta och dra på det där hårstråt med andra handen och mysa. För mig är hårstrån i munnen bland det äckligaste jag vet. Men för han är det lycka.

Det är mycket bättre att stoppa hallon i munnen!

Så svenskt..

Jag är verkligen svensk, något så in i bomben.
Jantelaget, inte ska jag sticka ut.
Jag förstår att folk har fattat vilket bra sätt facebook är att "marknadsföra" sig. Alla gör det, fotografer, bloggare, artister, andra företagare.
Men jag känner inte för det, jag känner att jag inte har det behovet. Dumt? Förmodligen. Men jag gör jobb, massor av jobb. Stora som små lite i det dolda. Jag gillar det. Jag gillar när jag får hemskickat en "stor tidningen" med tresidors uppslag med mina bilder. Jag ler lite för mig själv och konstaterar att redigerarna gjort ett bra jobb..och visst fasen är det bra bilder! De ringer mig, utan att jag skriker högst. Skönt!

Jag kanske borde bli lite kaxigare, men det får bli sen.

1987

1987 blev jag förälskad.

Eller rättare sagt, jag var helt betagen och 12 år gammal.
Mannen som mitt hjärta brann för var något äldre och inte heller svensk, jag hade heller aldrig träffat honom personligen. Men han var mannen i mitt liv, det var bara så.

Lite smått ruinerad blev jag också, för han kostade mig pengar. Det blev 7 eller 8 gånger, plats Röda Kvarn i Bollnäs. Jag pratar självklart om ”Dirty Dancing” och Patrick Swayze.
Sista gången jag såg filmen på bio så kom ”biografgubben ”fram till mig med en filmaffisch, lyckan var total. Efter det så har jag sett filmen otaliga gånger på video och jag kan nästan lova er att jag kan varenda filmreplik.

Nu är han död min kära Patrick och ikväll går Dirty Dancing på tv, jag kommer sitta bänkad.
R.I.P

Smaklöst, eller?

Tittade såklart på Rammsteins nya video när jag läste att den inte var för känsliga tittare.
Vad kan man säga?
För det första så önskar jag att de aldrig sjöng ett ord på engelska! För när de sjöng på tyska fattade man ju inte så många ord i låtarna. Den nya låten som de sjunger bitvis på engelska låter för kasst!
På bruten engelska:
-"You have a pussy"
"I have a dick(öööööööö)"
"So what´s the problem?"

Antar att de driver med porrindustrin, hoppas det iaf.
Betyg: Njet

kolla själv:

http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fwww.visit-x.net%2Frammstein&h=e65da0737ab3c9201e062282d5ce243a

Det trodde ni inte va?

De senaste två dagarna har det varit galet mycket jobb, alltså stormtrivs jag. Jag kände mig som värsta "buisness-woman" igår när jag åkte från det ena jobbet till det andra och i bilen dealade jag om utställningen "Älskade Barn" som ska till Östersund. Fast när jag kom till Bollnäs insåg jag att det kanske är just det jag INTE är. För utställningen gav jag bort gratis fast jag blev erbjuden pengar, hur bra är man då? Men det känns inte riktigt att ta betalt för något jag tycker är så viktigt att belysa. Så någon "buisness woman" lär jag inte bli än på ett tag.

Om jag idag fick chansen att välja en svensk kändis som jag fick umgås med över en middag och lite vin vem tror ni jag skulle valt?

Jag skulle utan tvekan valt ANDERS BAGGE!!!! Fasen vad jag gillar den mannen, så roligt och genom go!

IDOL är ju ett program som annars gör mig lite förundrad. Jag kan inte riktigt förstå att en del har en sådan stark vilja för att bli "kändis". Dokusåporna har ju banat vägen för en del som fått sina efterlängtade minuter i rampljuset..men för det flesta så slockande det ljuset rätt snabbt sen. Med all rätt, för man kan inte bli kändis bara för att man vill bli kändis. Jag tittade på en kvinnan ifrån landskapet på internet när hon sjöng inför juryn. En framgångsrik kvinna på många sett (över 40 år) som väljer att testa sin lycka som IDOL. Då fattar jag återigen ingenting, för hon kunde inte sjunga, iaf inte bra. Det borde hon liksom många andra ha vetat, blir lite jobbigt att ta henne på allvar nu. Men vem är jag att döma, hon ville ju uppenbarligen testa sina chanser.

Jag har iaf en IDOL, min kompis Lotta for ner till Gävle idag för att göra klart med alla förberedelser. Imorgon snittas hon och föder hennes fjärde son. Så osvenskt och ballt! För inte kan man här ha fler än 2 barn (helst då en pojke och en flicka) om man bor i Sverige.

Svenska Hollywood fruar

foto: tv3

Även jag måste skriva ett litet inlägg om "Svenska Hollywood fruar". Såklart är det Anna Anka som retade upp mig mest av de tre blonda "plastkvinnorna". Hello, hur blev det så här?! Kommer smaklöshet med rikedom? Speciellt Anna Anka verkar ha en mycket nedlåtande syn på andra människor, samtidigt som hon tycker det är hennes roll i livet att finnas till och tillfredsställa sin mycket äldre man.

-Vill han ha oralsex på morgonen så är det min uppgift att göra det. Inte ordagrant men ungefär så uttryckte hon sig. En annan fånig sak var att hon åt kyckling med broskbitar. Hon har fått för sig att slippa få cancer om hon knaprar i sig brosk. Den slutslatsen har den "smarta" kvinnan dragit för hajen är det enda djur som tydligen inte drabbas av cancer (och de är full i brosk). Att se bra ut är A-O för alla verkar det som, så ytligt..så tragiskt.

Nej, själv är jag mer nöjd än någonsin att jag bor i Bollnäs där jag kan gå och handla på ica med mina mysbyxor utan att bry mig ett dugg.

Bröllop

I lördags var jag på ett bröllop, Tobias och Karin gifte sig i Rengsjö kyrka.
Det var ett speciellt bröllop för mig på många sätt. För det första hade jag aldrig träffat någon av dom "live". Tobias är en barndomskamrat till Oskar och bor i G-borg. För det andra så var jag där privat och inte på jobb, det är första gången i mitt liv. Det kliade i fingrarna kan jag lova, men samtidigt var det jätte skönt att bara kunna njuta av allt. Sen tyckte jag det var super kul att få umgås med Oskars kompisar, träffade även några nya vänner.

Det var ett jätte vackert bröllop, och självklart fällde jag flera tårar. Det brister vid sången för mig, det brast även senare under kvällen då Enas höll ett så fint tal till Tobias. Det brast för rätt många då, det märktes att det talet kom från hjärtat.
Tobias är kock och hade lagat all mat själv!! Helt otroligt, jag bara fattar inte hur en människa kan laga så god mat till så många. En utsökt 3-rätters middag som fortsatte i dagarna två. För idag bjöd de på brunch, så himla trevligt att träffa alla igen. Alla såg oförskämt pigga ut "dagen efter" trots att ingen sparade på krutet kvällen innan, det var fest hela natten. Själv var jag tvungen att avvika tidigare för jag skulle upp och jobba och avlösa mamma (barnvakt). Men jag var nöjd efter en underbar dag!

Bröllopsfotografering är ett kapitel för sig. Det är delade känslor jag har inför bröllopsfotograferingar. Först har jag mer eller mindre panik, det brukar börja ungefär en vecka innan. Vad kommer det vara för väder? Kommer det bli bra?? Hjääääääälp.
Sen när dagen D är här så brukar jag vara lugn som en filbunke och känner mig bara otroligt ärad över att få ta del av brudparets fina dag. Jag tycker själv att jag har det absolut viktigaste uppdraget på ett bröllop, jag ska föreviga deras dag för alltid.
Sen när allt är klart så får jag panik igen, tänk om det inte blev bra?! Ibland vågar jag inte titta på bilderna, jag kan vänta över en vecka (ibland mer). Så kollar jag igenom och pustar ut, för nog finns det alltid massor av vackra bilder. Då kommer man till nästa steg, hur fanken ska man kunna välja ut ett gäng bilder av alla fina? När man gjort det så har man MÅNGA timmar framför datorn, mer än vad någonsin ni som inte vet tror.
Men sen får man lön för mödan! Man får (förhoppningsvis) se hur glada brudparet blir över bilderna, då är det värt allt!

Fartdårar!!

Jag var i Alfta på ett jobb ikväll. När jag for därifrån så blev jag omkörd av en person som körde galet fort. Inte nog med att det var otäckt att bli omkörd i den hastigheten så var det ännu värre när det kom mötande bilar. Jag var så säker på att det skulle smälla så jag blev chockad Det stack i hela armarna ändå ut i fingrarna, det kändes som de domnade bort. Jag var tvungen att köra åt sidan och andas lite. Sen blev jag så förbannad, VARFÖR kör man så fort? Är kicken så stor att man är beredd att offra liv?! Visst kan även jag ha betong fot ibland, men aldrig på det där viset och ALDRIG skulle jag köra om om inte det var fri sikt.
Nu så, nu har jag fått gnälla lite. Skönt att ha en egen blogg som man kan få spy lite galla på saker som irriterar en. Låter jag som en gammal tant som har för lite att göra? =)

En rolig sak är att jag fyndade tidigare ikväll. Ett runt köksbord med 6 stolar som jag absolut inte får plats med, men ett fynd var det!

Det var bättre förr..

Jag köpte en ny tv för några dagar sedan. Den ska stå i vardagsrummet och den gamla fick flytta in hos grabbarna. Jag har också en liten tv i sovrummet där jag ligger och kollar på 2 1/2 MEN varje kväll. Nu till problemet!
Vi har alltså tre tv-apparater hemma hos mig. Nere har vi Telia, bredbands tv. Så jag ringde dem och frågade om man kunde köpa en till box så vi även fick kanaler i grabbarnas rum.
– Det går inte, svarade han.
Va??? Vad menar du? Kan man bara ha en tv?
– Ja!
Är inte det konstigt, har inte många fler tv apparater om man bor i en villa med flera personer?
Förr kunde man sätta in ett nytt antennuttag så var det klart, lätt och smidigt.
Men nu ska man skaffa fler boxar, betala galet mycket pengar och det strular titt som tätt. Det var bättre förr!

Älskade Barn

Nu är det mer än ett år sedan som min utsällning "Älskade Barn" hade premiär. En omtumlande resa på många sätt och vis. Jag är så tacksam över att ha träffat så många underbara familjer.

Utställningen lever vidare, så roligt. Den hänger nu i Bollnäs och snart i Östersund.

Härlig lördag!

Åh vilken mysig dag jag har haft idag. Vinkade av Oskar tidigt i morse då han for iväg på en svensexa, de skulle spendera natten borta. Skönt tycker jag, att slippa få hem en full kille mitt i natten.
Jag började med att shoppa lite, gjorde ett av stoppen på Villa Vanilj. Sofie berättade att snart ska hon utöka sin butik med att sälja kläder och smycken, spännande!!
Sen åt jag lunch på stan med Wilmer, Alfred och bästa familjen Wallberg. Vi inhandlade även en tårta dagen till ära! Den bjöd vi familjen Nylander/Stenberg på senare under eftermiddagen.
Före det så hejade jag på mina fina vänner Helena & Bola som sprang Mitt Hjärta loppet, 1,8 mil resp 1 mil. Så himla duktiga! Efter fika bar det iväg till Norrala med ett matstopp på McDonalds, det vankades fotboll. Så med andra ord har jag även idag ätit hela kostcirkeln, sallad, tårta, hamburgare, tårta. Har jag tidigare nämnt att jag försöker gå ner i vikt??!! =)
Svarade på lite mail, kollade en snabbis in på fb och skrev det här inlägget. Min tid den här helgen har varit minimal framför datorn, skönt! Nu ska jag lägga mig och titta på en film och bre ut mig i den stora sängen som jag har helt för mig själv i natt.

Helena i början av loppet, lika glad som vanligt.

Magnus oförskämt pigg vid målgång efter 1 mil!

En vanlig dag på jobbet..

En av tjusningen med mitt jobb är att den ena dagen inte är den andra lik. I morse visste jag inte att jag skulle gråta före klockan nio på morgonen. Men jag är också bara människa och jag blir berörd av andra människors öden. Jag försöker hålla tårarna borta men ibland går det inte, som i morse.


Vi träffade en man och en kvinna som är utvisningshotade, mannen är sjuk och i stort behov av vård. De var så ledsna, de ville bo kvar här och jag kände mig så maktlös. För det finns inget jag kan göra för dom, förhoppningsvis så förmedlar mina bilder ett budskap.
Sen tänker jag på mig själv, saker som man tar för givet är inte givna för alla. Här har jag min familj och mina vänner. Ett hem som är tryggt och ett stort socialt nät. Relativt friska och krya är vi alla också, skulle vi bli sjuk så vet vi att det finns bra vård.

Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara att måste fly från sitt land och familj.
De är inte ensamma om att befinna sig i den här situationen, tänk så många som mår dåligt.

Jag fick mig en tankeställare och kommer alltid minnas mötet med dom.
Läs mer om familjen imorgon i Ljusnan och på helahalsingland.se

Här är en bild på Alfred, igen =)

Barack Obama

Första presidenten i USA som jag gillar, jätte mycket!

Jag har varit nära honom, ganska nära honom.

Sist jag var i USA så var det valkampanjer så det stod härliga till i USA. Det var maj 2008 och jag var i Florida. Vi skulle få skjuts tillbaka till vårt hotell i Orlando då helt plötsligt motorvägen stängdes av. Efter en liten stund så kom det en karavan med poliser, svarta bilar och den stora bussen. I den stora bussen satt Obama. När vi fick börja åka igen låg vi så nära vi kunde, ivrigt försökte jag fotografera. Men det blev sådär med en pocketkamera sent på kvällen på en motorväg. Såg sen på nyheterna att det verkligen var den blivande presidenten som passerade oss på motorvägen. Närmare än så lär jag aldrig mer komma en amerikansk president.

Planer..

Linda och jag smider planer. Vi får se om vi förverkligar dom eller inte, eller klart vi ska!

För oss är det ett stort steg i rätt riktning, ni får snart reda på vad vår lilla plan är.

Idag har jag fotat min lilla guddotter Ines, så kul att få fotografera lite annorlunda bilder. Men de bilderna får ni inte se =) ni kan få se en traditionell bild som jag oxå tog i samma veva.

Tittade precis på en dokumentär om Octomom, en kvinna som fött 14(!) barn, först hade hon 6 stycken och tyckte väl inte att det var nog. Så det blev 8-lingar, helt galet.

Jag mådde riktigt illa när jag såg den, inte ett dugg impad på den "ensamstående" mamman. Fy fan säger jag, så galet egoistiskt. Hur ska hon någonsin kunna ge sina barn kärlek och en trygg grund att stå på, helt omöjligt att man räcker till för så många. Jag tycker att det bara var sorgligt och jag hoppas att det ordnar sig för alla barn.

När jag ändå är inne på "barnprat" så tycker jag å andra sidan att det är konstigt att det är så svårt att adoptera. För det finns så många familjer som längtar efter att ge ett barn ett hem och så MÅNGA barn i behov av det. Jag var med och gjorde ett reportage om en familj som väntade på ett litet barn. Det var länge sen vi skrev om dom, de väntar än. De väntar i ovisshet hela tiden, måste vara fruktansvärt. Jag håller tummarna för att de snart får sitt efterlängtade barn.