Idag har man återigen insett att vi har våra liv till låns. Idag var en sån dag man inte vill vara med om på jobbet. En bilolycka, denna gång med dödlig utgång. 3 människor, förmodligen en mamma, pappa och ett litet barn dog i bilen när den kolliderade med lastbilen. Det kunde ha varit du eller jag.Jag kan bara inte sluta tänka på olyckan, det är så tragiskt. Det känns så onödigt!! Onödigt för att tre liv togs bort för tidigt, en stackars chaufför som kommer ha men för resten av sitt liv och tänk alla anhöriga. Usch, de måste leva med smärtan och saknaden.
Men jag kan inte för mitt liv förstå VARFÖR körde de om? Om de bara visste att bara en liten bit bort kom det en lång raka med perfekt sikt. Varför har alla så bråttom? Är det värt insattsen?
I natt kommer jag lägga mig så ledsen för alla inblandades skull, människan är stark och på något konstigt vis så går livet vidare fast det ibland bara gör för ont.
Jag kommer att tacka mina skyddsänglar runt mig för att jag får ha min familj i trygghet. Sen kommer jag tyvärr också ligga och tänka "tänk om" och få ont i magen. Usch, det blir nog svårt att somna ikväll, men jag kommer ialla fall vakna och ha alla nära och kära i livet. Det kommer inte alla kunna göra..
Mitt råd till alla, stanna upp och tänk på allt underbart du har runt dig. Ta inget för givet och gläds åt de stunder ni har tillsammans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar