Naiva eller korkade?

Jag har gått och funderat på en kommentar jag fick höra för ett tag sedan.
Den retar upp mig mer och mer faktiskt.
Kommentaren var typ den personen tyckte att sitt arbete gjorde att den var lite speciellare än andra, lite smartare och kanske inte riktigt längre kunde umgås med vem som helst.
Hoppas att man säger så för man är ung och inte har så mkt livserfarenhet och lever i sin lilla bubbla (som GARANTERAT kommer spricka).
Livet förändras för alla.
Många dömer en efter vad man arbetar med. Det brukar vara fråga nummer två efter man presenterat sig. Why?
Jag råkar tillhöra den grupp som arbetar inom media som är ett "bra" jobb. Jag har då aldrig tänkt en sekund ens att mitt arbete skulle vara mer värd än någon annans. Däremot så har jag tänkt att det finns olika slags människor. Jag har svårt att se ni själv jobba i en fabrik tex. Det beror inte på att jag undervärderar arbetet. Det beror helt enkelt på att jag tror vissa har ett jobb som ett jobb..man gör sina timmar släpper jobbet efter kl. 16 och går hem. De har förmodligen en massa roliga hobbyer som sedan tar upp deras tid.
Jag har mitt jobb mer som en livsstil. Oregelbundna arbetstider, nästan aldrig ledig, tjänar förmodligen mycket mindre pengar. Men för mig är det viktigt att göra något man älskar och få vara kreativ och träffa massa människor. Inte så mycket tid över till annat.
Jag är i grunden undersköterska och har jobbat en hel del med utvecklingsstörda och ungdomar på glid. En stor och viktig grundsten i mitt yrkesliv, även i mitt jobb som fotograf. Jag har respekt och förståelse för människor. Önskar att fler hade det och inte satte sig själv på för stora hästar.
Hur ska man kunna representera allmänheten om man inte ser dom som sina jämlika?
Sug på den ni!

Långt inlägg..

Nu drar då jag till Åsbacka och träffar lite hederligt folk!