söndag 17 januari 2010

Thailando

Ett blogg-inlagg utan bilder, glomde saklart kortlasaren.

Allt har flyet pa galet bra.
Passet hade ju som sagt gatt ut sa det var bara att aka till polisen pa Arlanda och skaffa ett temp. pass (980kr, jatte rolig extra utgift). Men det tog ca 5 minuter att gora det sa det var skont.

Pa planet har jag numera en tendens att halla pa tuppa av, aven denna gang. Vet inte om det ar for att det at sa trangt eller dalig luft..men vid forsta toabesoket brukar jag alltid pa att tuppa av.
Trangt var det men resan gick fort!! Tittade pa tre filmer at lite, sov lite sen var man framme.

Vi sov forsta natten i Ao Nang och firade var resa med att ata hummer. Morgonen efter sa for vi till PhiPhi oarna for att traffa Emil och Filip. De ar lite yngre an mig sa vi (de!) pimplade drinkar mest hela tiden, trevligt varre. Jag avslutade kvallen med att titta pa nar de andra dansade limbo, med en stang som brann. Sen insag jag att jag nog ar for gammal for det har och drog mig tillbaka till bungalowen.
Pa eftermiddan dagen efter sa for vi at varsitt hall, de till Phuket och vi till Koh Lanta. Vi bor nu in en luxury bungalow vid stranden Long Beach, ljuvligt!!! Har kommer vi stanna nagra dagar. Idag har vi slappat. Jag har tagit tva langprommenader efter stranden. Att ga barfota pa en strand som kanns som man gar pa vetemjol och bara med sina egna tankar ar livskvalite for mig. Jag njuter i fulla drag och ar sa otroligt glad att jag for.

Ett tips ar NAKARA RESORT, om ni har vagarna forbi Koh Lanta!!! Bilder kommer jag lovar!

2 kommentarer:

Team Åsbacka sa...

Äh vaddå?! Snö kan minsann kännas som vetemjöl det också! Att det är lite kallt får man väl stå ut med... Jag är inte aaaalls avundsjuk!

Så det så!

Ha det urhärligt nu!
Kram

Anonym sa...

Åh, det låter helt underbart. Själv är jag dunderförkyld och har en hosta som gör att man måste som tvåbarnsmamma stå med benen i kors varje gång det kommer en hostattack + att jag måste hålla i huvudet så det inte sprängs i bitar. Avundsjuk på er som får ta underbara promenader i solnedgånger som inte ser verkliga ut? Nehej, inte jag heller.
Ha det så underbart.
Kram Helena